..kan det slå en.. likt en blixt hur mycket man saknar en annan människa..
Vet inte va det e som framkallar det, oftast kan det va så olika saker..

Idag va de det att jag såg en grå katt i aftonbladets bilaga, och kom å tänka på min förra katt Missan som jag hade när jag va liten..
Från katten vandrade tankarna naturligt över till min barndom, och sen självklart över till mamma...
Det tog kanske 30sekunder..

På 30 sekunder gick jag från att va glad till att bli lika ledsen som den dagen hon dog..
Å jag känner i hela min kropp hur mycket jag saknar henne..

Sorgen är inte bara den efter henne, utan sorg över att mitt barn inte kommer att ha någon mormor, att min mamma aldrig kommer få träffa sitt barnbarn..
Att hon aldrig hann få veta att jag va gravid..

Saknar dig.... varje dag