I grannhuset bredvid oss bor en familj.. eller det bor flera familjer.. men i en av dom bor en sån jävla surkärring..

Man skulle kunna tro att hon bor ensam och därför är så jävla bitter..
Men hon har familj, minst 2 barn ålder ca 13 16 år.. sen en man..

Nu på sommaren när det är så varmt har alla sina fönster och dörrarna öppna... och med det hörs grannarna mycket mera..
Denna sur kärring skäller, gnäller, gapar och skriker på sin familj dagarna i enda..

Tonårs dottern är väl den enda som någon gång säger ifrån.. annars hör man bara denna gap kärring gapa.

Stackars hennes familj... va är det för fel på människan??

Hon är oxå en sån som går och klagar på det mesta och de flesta.

Hur kan man bli så bitter och arg??

Va kan hon vara.. ca 40år.. va har hon vart med om för att bli så där?

Framför allt.. hur kan man använda det språket till sina nära och kära?

Hon verkar inte va totalt okapabel till att vara trevlig.. jag har sett henne trevlig mot vissa folk..

Hon hälsar bara när man själv säger hej.. då får man ett kort hej tillbaka.. inte annars.. då stormar hon förbi..

Hon är en gamla arbetskamrat till min svärmor så vi sprang på henne en dag..
Då lös hon upp.. hälsade på min svärmor och pratade lite.. mig tittade hon inte ens mot... trotts att min svärmor presenterade mig och Oliver

Inte ens efter det hälsar hon...

Jaja.. om hon inte vill hälsa på mig behöver hon inte..

Men som sagt... stackars...stackars... hennes familj...
Att hon inte kan uppskatta dom bättre...